Epidemi - pandemi

Normalt slår influensan till som årliga epidemier. Viruset är inte exakt lika från säsong till säsong, utan genomgår ständigt små förändringar, så kallat antigen drift.  Men så länge viruset inte helt ”bytt skepnad” känns det igen av immunförsvaret hos den som en gång drabbats av ett liknande virus eller vaccinerats för säsongen. Sjukdomsutbrotten stannar vid en epidemi som smittar ett begränsat antal människor, mellan två och femton procent av befolkningen.

En pandemi är en epidemi i gigantisk skala som snabbt sveper över världen. WHO definierar en pandemi som ett globalt utbrott av en smittsam sjukdom som drabbar mer än 20 procent av befolkningen. Regionalt kan ända upp till 50 procent insjukna.

En pandemisk virussträng, som uppstår mycket sällan, inträffar när det genetiska materialet från human influensa A kombineras med ett animalt influensavirus. Vilda fåglar (främst and-/sjöfågel) är det naturliga primära kärlet för alla subtyper av influensa A virus och tros vara källan för alla influensa A virus i alla andra djur.

Denna nya virussträng kan t ex uppstå genom att gris samtidigt infekteras med ett virus från and-/sjöfågel och ett från människa. Och bildar då en helt ny virussträng som det inte finns någon naturlig immunitet mot, så kallat antigent skifte. I grisen blandas virus och ett skiftat virus med en ny yta som våra immunsystem inte känner igen uppkommer. Följden kan bli ett virus som smittar från människa till människa. Alternativt kan virus spridas fram och tillbaka mellan fjäderfä och and-/sjöfågel och förändras så att det också kan smitta människor. Eftersom viruset är helt nytt känner immunförsvaret inte igen det och saknar beredskap. Många blir sjuka och spridningen går snabbt. Läs mer om influensavirus.

Ingen vet om den asiatiska fågelinfluensan kommer att utvecklas till en pandemi. Men en sak är forskarna överens om – frågan är inte om utan när en influensapandemi på nytt kommer att svepa över världen.